Jag sitter ensam på kvällen efter operation och försöker att inte svimma. Tjejen jag delar rum med sover om vartannat, vi åtskiljs bara av ett draperi. Jag har en bricka med yoghurt och en brödbit framför mig. Jag sitter på sängkanten och spänner ögonen i mig själv i spegeln ovanför handfatet. Ett musbett av brödet i taget. Jag klarar bara av att doppa skeden i yoghurten. Viktor är förbjuden att komma dit, han är för förkyld.
Jag är helt blek i huvudet och kallsvetten står som en päls över kroppen. Gör jag minsta lilla rörelse för snabbt kommer jag svimma. Jag väger mellan att lägga mig ner för att undvika det - och att få i mig lite mat till. Jag bestämmer mig för att få i mig maten.
Efter en-två timmar vågar jag långsamt släppa mig själv med blicken och långsamt fälla mig själv ner i sängen igen. Blodet tillbaka och svetten torkad.
En väldigt speciell och underlig one-on-one med mig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Comments