ÄNTLIGEN klimatkris!

Jag vaknar till Gretas bilder från den globala klimatstrejken som börjar idag, och känner plötsligt en tyngd lyfta från mitt bröst. En tyngd så tung och så van vid mig, att jag blivit van vid den.

Tydligen.

⧫

Många med mig har länge kämpat med att sprida förståelse för vad som händer med vår jord. Det har varit ett tufft mission där ett fåtal burit ansvar för ett stortal. Inte så mycket för att det varit så himla kul, utan för att vi känt oss tvungna. Tro mig när jag säger att jag hellre hade velat lägga min tid på annat.

Att det skulle komma till den här punkten, var det ingen som ville tro. För den som är insatt i miljöfrågor, är det hela ganska rättframt. Men nu står vi här; media rapporterar om strejker och katastrofer från alla världens hörn, och klimatförändringarnas konsekvenser börjar bli kännbara även för den mest motsträvige. Nu kan vi inte längre ignorera detta.

Ja, vad ska jag säga. ÄNTLIGEN klimatkris!

⧫

Bortse från klyschigheten här, men hur många gånger har du (ärligt talat nu) känt att du egentligen skulle vilja leva ett annat liv? Att du har för mycket saker, för lite tid, och ständigt känner dig otillräcklig? Att du umgås för lite - eller kanske för mycket - med andra människor? Att du är trött på oväsen och tempo? Att den där köksrenoveringen (och fasadmålningen, och plattläggningen, och försäljningen av förra boendet) är rätt så förbannat slitsam? Att du inte orkar älska? Att du känner dig fast i förväntningar? Att du inte vill känna att dyra klockan och fina SUV:en är så jävla viktiga? Att du vill göra massa andra grejer än att planera för barn? Att du dina bästa år sliter hund på ett jobb där du inte känner dig betydelsefull? Att du helt enkelt känner att livet bara pågår och du aldrig riktigt känner dig närvarande och tillfreds?

Du kanske egentligen hade velat läsa mer, skriva mer, nörda ner dig i nåt, vara i naturen, sjunga, gå på fler fester, vila, måla tavlor, sitta tyst, spela teater, bada i havet, bli kär igen, se världen, omskola dig, börja yoga, prova lajv, göra en dokumentär, fokusera på din hälsa, hjälpa människor, starta band, jobba med nåt som gör gott och där du ser vilken skillnad du gör. Eller nåt helt annat. (En privilegierad frågeställning, givetvis, men icke desto mindre en start på potentiellt gigantisk effekt på västvärldens avtryck, och en ingång även till vidare fokus på just privilegier.)

Hade du kunnat vara trygg med ett annat sätt att leva? Ett fult, men egentligen ganska funktionellt, kök?

Vet du. This is the time. Med uttalad kris kommer också omgivningens mottaglighet för att du tänker om. Att leva enklare eller annorlunda är inte längre ett nederlag, utan snarare något eftersträvansvärt. (Om det nu hjälper att tänka så ❤️). Självklart känns det läskigt att ändra på saker man kanske kopplar till sin identitet, eller som andra förknippar med en. Att berätta sitt 'varför' och sin förändringsstory blir därför otroligt viktigt både för en själv, ens omgivning och det arbete vi som samhälle står inför.

⧫

Vi har en chans att vända utvecklingen, och jag tror faktiskt att allt börjar med att vi alla "unnar" oss att tänka väldigt, väldigt koncentrerat på hur vi innerst inne vill att vår lilla glimt av jordelivet ska kännas, i den omvärld vi befinner oss. För visst skulle vi då ta andra beslut? Visst skulle vi lyssna och informera oss bättre? Nog skulle vi prata med varandra för att hjälpas åt att landa i det nya? Ja, göra det som krävs, och ta steg ifrån den samhällsmackapär som vaggat in oss i ohållbara beteenden?

Själv har jag lämnat bra position på namnkunnigt masskonsumtionsföretag, jobb 24/7, högre lön än jag behövde, och gigantisk lägenhet i stan. Jag gjorde mig av med min bil och sålde hela mitt bohag, och flyttade ut till en stuga på en bil- och (i princip) kommersfri ö i skärgården. Jag saknar ingenting. Jag känner mig lätt. Kulturen här är fantastisk, och naturen och enkelheten ger magisk tillfredställelse. Här ska jag komma till ro, och jobba på version 2.0 av mig själv. (Klyschigt och fantastiskt).

Och vet du. Får jag så får du. Du måste ingenting.

Ta dig själv, din framtid, och andra människors framtid på allvar. Se det som en möjlighet. Världen har aldrig varit i ett större behov av det.

Tillsammans klarar vi det här ❤️