söndag 26 oktober 2025

Vem är du? Jag är Döden.

Efter ett trauma, mitt första riktiga, har min dödsångest uttryckt sig bättre. Det har blivit tydligt vilken typ av saker jag vill ha gjort mer av eller provat på i mitt liv. Och det är många saker. Fler saker än jag kommer hinna med, vilket alldeles säkert kommer generera i viss ångest i sig.

Allt har egentligen med att uttrycka sig att göra. Att använda kroppen, knoppen. Prova på. En vardag fylld av något annat än vardag - det vill säga den trötta och enformiga sorten.

Såg precis en dokumentär där man får hänga med vid inspelningen av Saraband, av Bergman. Man kan säga mycket om herr B men ingen kan anklaga honom för brist på hängivenhet.

Bergman led också av mycket dödsångest. I det som föranledde Saraband, vilket bland annat var en operation då han blev sövd för länge, kom han dock till insikt om hur enkel döden är när den väl hägrar. Det är både trösterikt och meningslöst. Var ens strävanden ingenting? Är det verkligen så att man dör oavsett, att livet inte hänger på hur mycket man vill leva det och hur mycket man tycker sig ha kvar att göra? Man kan bli ödmjuk för mindre.

Oavsett hur enkel döden är när den väl kommer för att hämta en så känner jag så starkt att livet, ett liv, är det enda man har. Jag är åtminstone skyldig mig själv att göra det tydligt vilket bidrag jag stod för här i världen och gentemot min omgivning. Vilka vänskaper jag faktiskt hade, vilka kvaliteter jag hade som spelade roll. Hur jag provade på min förmågor, vilka historier jag hade inom mig. Mer än att uppnå en slags potential så vill jag åtminstone ha provat på.

Sjunga mer, skriva mer, spela in en film. Regissera, skriva teatermanus, spela någon roll själv. Baka, renovera, mingla, vara någon. Hångla mer. Bli mamma, världens bästa. Få nya bekantskaper. Göra mig fin lite oftare. Gå på fler bröllop och tillställningar. Ha ett eget bröllop.

Det finns inte på kartan att jag ska dö eller begränsas men ändå måste jag börja leva som att det kan ske idag.

Vilken omänsklig stress och lättnad på en gång.

Ett liv. (1).

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Comments