Mitt sanna jag

Jag inser, när jag går genom tiden, att ett långtradarchaffisliv i mångt och mycket är det enda jag nånsin velat ha. Fulkorv, hinka halvljummet kaffe, små kyffen, sträckkörning, gobbajargong. Tystnad varvat med P3. Soluppgångar. Höra livshistorier. Köra söder till norr. Hoppa ut på gnisslande snö och titta upp mot stjärnorna medan jag pustar vita moln och låter kylan krypa in under skogshuggarflanellen. Lösa problem med händerna då och då. Få va mindful och bli klok.




Nu är den stora frågan givetvis: har jag en absolut bautakris eller är jag mitt LIVSÖDE på spåren?!?!

Lägger till låtar i min playlist

Lyssnar inte på musik längre

Lever kvar i nåt vet inte vad.

Om en skulle dö plötsligt nu det närmaste, snälla döm mig inte för hårt för hur min lägenhet just nu ser ut som nåt en hemlös knarkarfamilj haft hand om.

Planerar alltså inte att dö men livet är ju skört så måste liksom visa att jag ändå är medveten om att jag har det ostädat. Skulle hata om folk spekulerade i om jag var en hemlös knarkarfamilj.

Slutkämpat

Veganism och miljönazism, en har ju redan gjort det där sen sjukt många år men fick nog när folk inte fattade. Så nu är jag en köttätare som flyger världen runt och kastar glödlampor plast mat och kuvert i samma sopor.

Och just det, cykelhjälm slutade jag också med men det var längesen.

Ingen bryr ju sig ändå.





(Ok jag har egentligen bara en fas och är egentligen fortfarande en bra människa men vill bara fucking make a point)

Så ni vet

Sagt det förr och säger det igen jag kan börja leva bättre när jag vill

Featured & Algorithm

Måste Instagram och Facebook förstöra grejen med sig själva jag menar JA jag vill se tradiga bilder från mina mest avlägsna högstadiekompisars liv vem vill inte det!?!?

Söker på Internet

Vila uthyres

Så fint

Lite dyrt

Snälla,

kan inte någon göra ett medley med svenskar som vinner pengar?

Revisiting the köttbit-faktum

Kan verkligen inte släppa tanken på att jag bara är en vandrande rå köttbit.

Kommer aldrig kunna bada igen

Åh nej. Har ni tänkt på att när man badar badtunna. Så ligger man ju typ och sjuder!!! Kommer aldrig kunna bada så igen utan att tänka att vi ligger där ett par köttbitar och tillagas. Kolla på russinfingrarna och tänka att det är så huden ser ut när den får koka till lite. Tänka att nu kommer snart nån och ploppar i buljongtärningen och choppar morötter på våra huven.

ÅÅH


***

(btw är man per automatik ett kannibal-psycho om man får för sig att (PÅ SKOJ GIVETVIS) göra buljong- och morotsgrejen på typ sina festgäster när de ligger där i tunnan?

JAHA.

SKIT I DE DÅ)

Typ så

känner som Lindström när börjar det riktiga livet

småtimmarna de mina

stannar envist uppe
svettig, illamående
ont i halsen ont i skallen
gå föfan och lägg dig!

nej, måste ha mina småtimmar
måste upp tidigt också för den delen
vill ha allt av natten
allt av dagen
allt av allt

(fomo)

kollar ett avsnitt till, bara för att jag kan
har redan sett det sju gånger

MIN TID

vaknar ful
trött
hinner ingenting
halsar koffeinbrygder
går en dag till

det är lugnt
jag kan ju börja leva bättre när jag vill

dekadens looks good on me
vi säger så

Livets stora

Kan man samtidigt vara

en trygg person

och en person som låter livet hända

Komplicerad inställning till det här

HATAR hur livet händer.
ÄLSKAR hur livet händer.

Nej, sorgen, låt mig va

Jag är ju så stark nu
Har ju byggt upp det här
Vill ju bara vara glad
Glömma bort att saker tar slut

Kan inte vara lycklig
Inte tänkande och lycklig i alla fall

Snälla morfar, ramla inte fler gånger nu
Förväxla mig inte med mamma heller
Se bara till att komma hem från sjukan
Håll dig klar
Dra dina fräckisar om du vill
Jag måste ju få visa hur fina möblerna från din och mormors källare blev i min lägenhet

Låt mig inte behöva släppa in sorgen igen

För övrigt

Jag är så jävla trött på gärningsmän.
(i allmänhet alltså)

Snälla, rara, älskade mänska

Så kom det sig att dokumentation från tämligen vanliga mänskors hem blev som nåt slags bättre substitut till inredningsmagasin. Plötsligt med tanke bakom varenda list, vas, blombukett, golvlasyr. Det kom sig att tämligen vanliga mänskor med tämligen vanliga löner i tämligen vanliga hem skulle bli som förbytta.

Hur har du gjort det???

Var har du köpt den???

SNÄLLA SÄG VILKEN FÄRGKOD DU HAR I LILLANS RUM

🍀👌😍😘(👩🔫)

Vad det gjorde med de tämligen vanliga mänskorna på lång sikt var ännu okänt. Det enda som var säkert var att många av dem la varenda peng de hade på marmor, mässing, rosenskärmar och karmstolar och på köpet blev tämligen fattiga. Många skiljde sig också. Eller bara fick gå under jorden ett par månader p.g.a. den där nedra sammetssoffan. Nån födde för tidigt för hon var så stressad över renoveringen av det egentligen ganska funktionella femtiotalsköket. Än fler hamnade i skuld för de köpte Stockholmsförortshus de inte riktigt hade råd med. Krasch. Och så var det med det. Sen kom nya grejer man skulle ha och de tämligen vanliga mänskorna drunknade i allt detta.

THE END.

Förresten, veckans oväntade. Killen som blev intressant enbart för att han i nyktert tillstånd, mitt på ljusa dagen, vågade följa upp sin tidigare onyktra(?) fråga om han inte fick bjuda mig på middag. Jag tackade nej, förstås, p.g.a. den jag är. Men ändå. Fett oväntat, plötsligt intressant.

EDIT: Tackade 'ja' sen! Förtjänade han ändå. Mod e underskattat!

Lite så det är nu

De säger att jag måste bestämma mig

Vad vill du, Evelina? VAD VILL DU?

Jag vet ju inte.

MEN DU MÅSTE JU HA EN PASSION!

Jo tack.
DU MÅSTE BRINNA FÖR NÅT.
Men ja.
Jag gör ju det. Bara det att jag inte kan säga vad det är
Nåt större bara.
(De förstår inte. Hur skulle någon nånsin kunna det)

Går in i mig själv i stället

Målmedvetenheten kanske kommer tillbaka i ett annat liv.
Tills dess är jag bara en ambivalent och vilsen tjej med nån slags diffus, inre stubin som kanske inte leder till nånting alls.